You & I

Han öppnar en dörr och tänder lampan. 

”WOW, this place is huge”, säger jag.

”Yes I know, it’s one of the biggest rooms in this hotel”, svarar Harry.

Han lägger upp min väska på sängen medan jag går runt och kollar. Jag går in i badrummet och kollar lite. Det är det största hotellrummet jag någonsin har sett, och finaste för den delen. Jag antar att det är här Harry har bott när han inte har varit vid mitt hus eller vid hotellet jag bodde på innan. Han kommer in i badrummet och tar sin necessär från kroken på väggen, stänger den och går ut igen. Jag är strax bakom och ser att han har börjat packa. Vi ska åka till Sverige idag. Han tar fram lite kläder från garderoben och lägger ner dom i väskan och sedan stänger den.

”Is that everything that you’re going to have with you?”, frågade jag.

”I think so, you know I’m in a very popular boy band and i make a lot of money. I can buy some clothes in Sweden if I need to”, svarade Harry och log.

”Okay”, svarade jag. 

Han la sina händer på mina axlar och log.

”Are you ready to go to Sweden now my dear?”, frågade han.

”I think so”, svarade jag.

Han tog både min och hans egen väska och började gå mot dörren. Jag följde efter och stängde dörren efter mig. I korridoren möter vi dom andra killarna som också bara har varsin väska med sig. 

†

Vi går ut på baksidan och hoppar in i turnébussen. Den är enorm, när man kommer in så är det en soffa och två fåtöljer med ett bord emellan. Dom öppnar en dörr och jag antar att det är där dom ska ställa alla väskorna. Jag går lite längre in i bussen och kommer till ”köket” det var några skåp, en diskho och en liten spishäll. Jag fortsätter in i bussen och där ser jag massa små sängar intill väggarna med draperier för. Jag går lite längre in och ser en dörr, jag öppnar den och ser en liten toalett, en dusch och ett handfat. Jag går tillbaka fram i bussen och sätter mig bland killarna i soffan. 

”So, are you exited about going to Sweden with us?”, frågade Liam.

”Yes, I’m so exited”, svarade jag med ett jättestort leende på mina läppar.

Alla sätter sig på sina platser och bussen börjar köra. Vi pratar en stund och efter ungefär 2 timmar har vi kommit till flygplatsen. Vi alla tar sina egna väskor och går ut ur bussen och går in på flygplatsen. Vi checkade in våra väskor och gick till gaten. Vi skulle tydligen åka med ett privatplan för att vara helt säkra på att inga fans skulle bli helt hysteriska. Vi får gå på planet direkt när vi kommer dit eftersom det var ett privatplan och det behövde heller inte vänta på några andra passagerare. Jag sätter mig ner i en stol mittemot Harry. Stolen har ett litet bord framför sig som man kan ställa mat eller dricka på. Efter ungefär 10 minuter så säger piloten till oss att sätta på oss säkerhetsbälte och sedan startar planet.

”Harry, how are the bus coming to Sweden?”, frågade jag.

”The plane we’re going to fly with have a big space or something were the bus can be”, svarade Harry.

”Okay, so we’re going to live in the tour bus in Sweden to?”, frågade jag.

”Yes, I think so, it’s so hard when all the fans know that we’re in Sweden”, svarade Harry.

”Okay”, sa jag. 

Jag kollade ut genom fönstret och ser flygplatsen, jag ser också massa fans. Vi landade utan problem och flygresan hade tagit ungefär ungefär 2 timmar. Nu hade vi landat på Arlanda i Stockholm. Vi hämtade våra väskor och mötte några säkerhetsvakter som tog oss till en hemlig utgång för det var så fruktansvärt mycket fans. Det fanns dock ingen hemlig väg till den hemliga dörren så vi går förbi massa fans på vägen. Och herregud vad dom är hysteriska, det finns också massa fotografer som så klart fångar bild på mig och Harry tillsammans. Efter 5 minuter är vi vid dörren och där står bussen, redo att åka. Vi lägger in väskorna i garderoben och sätter oss ner. 

”Miranda, I know that you not going to like this. But they are going to tweet pretty mean thing to you now after they saw us at the airport”, sa Harry samtidigt som han mötte min blick.

”They are going to write about it in the newspaper too”, säger Niall.

”Okay, I understand”, säger jag.

 Jag tar upp mobilen och går in på twitter. Hur kan dom ha hittat min twitter på ja, vad är det, 10 minuter. Jag har fått 10 000 nya följare, det står att jag har fått 50 000 nya notiser. Jag börjar läsa.Tårarna rinner ner för mina kinder medan bussen kör, jag kan inte fatta att människor kan skriva såhär elaka saker. Och jag kan inte fatta hur Harry och dom andra klarar av allt detta hat varje dag.

Harry sätter sig bredvid mig och håller armen om mig.

”Stop reading, you’re hurt”, säger han och kollar in i mina ögon. Hans ögon börjar fyllas med tårar.

”Are you guys dealing with this every day?”, frågade jag. 

”Yes, but after a while I got used to it, but I don’t want you to get used to it”, säger han samtidigt som en tår rinner ner för hans kind.

”Why?”, frågar jag.

”You should not suffer because you met me”, svarar han.

Jag svarar inte utan lägger ner telefonen i fickan och torkar bort tårarna från mitt ansikte.

”I’m fine”, säger jag.

”Sure?”, frågar Harry.

”Absolutely sure!”, säger jag med ett leende på läpparna. Det gör att Harry skiner upp som en sol.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag är hemskt ledsen om det är några fel i texten. Jag brukar göra så att någon jag känner får läsa genom kapitlet innan jag publicerar det men denna gången fick jag inte tag i någon.

2 kommentarer för nästa?